Avvecklingen av Ekmanska skolan.

I slutet av första världskriget togs det fram skissritningar för nya skollokaler vid Ekmanska skolan. Efterkrigstidens dåliga ekonomi och stora arbetslöshet lade hinder för de långt framskridna byggnadsplanerna. När tiderna blev bättre mot slutet av 1920-talet, fick linköpingsarkitekten Axel Brunskog uppdraget att rita en tillbyggnad av Ekmanska skolan och resultatet blev de två flyglarna öster och väster om huvudbyggnaden.

Som en följd av överklagning från folkskolläraren i Sandudden, John Sandström, fördröjdes byggnadsarbetet ca 2 år. Sandström menade att skoltomtområde endast fick användas för folkskolans behov. Kortsamma investeringar i Finspång skulle innebära att landsbygdens skolor fick lägre anslag. Alltså, inga lokaler för högre folkskolan/realskolan eller yrkesskolan. Sandström skrev insändare i tidningarna samt överklagade många beslut men förlorade. Lokalerna blev färdiga för invigning. Till invigningen kom även folkskollärare John Sandström nu utrustad med ett inträdeskort för journalister, som utfärdats av en lärartidning.

Industrin växte sig allt närmare skolan, med en del bullrande verksamheter. Den ökade trafiken på Östermalmsvägen verkade också störande skolans arbete.

Efter vederbörligt tillstånd kunde kommunen sälja skolan till Turbinbolaget ABB STAL med rätt att nyttja skollokalerna ytterligare 10 år. Av köpeskillingen utgjorde 155000 kronor värdet av den ursprungliga donationen = huvudbyggnaden. Det beslöts att denna summa, 150000 kronor, skulle bilda en stipendiefond, vars avkastning, sedan 1/10 lagts till kapitalet, skall användas till stipendier för skolungdom från Finspång efter avslutad obligatorisk skolgång. Det årliga driftbidraget 2500 kronor skall användas till stipendier. Kf § 170/62.

Markfrågan för Ekmanska skolan löstes redan 1915 genom ett gåvobrev från Turbinbolaget STAL, som då var ägare till marken. Skolan kunde överlämnas till den nye ägaren redan från och med 1 januari 1970. Kf § 170/69.

När Finspångsgodset från 1885 bildades aktiebolaget, Finspångs Styckebruk, övertog det nybildade bolaget förpliktelsen till skolan. Styckebruket försålde sitt fastighetsinnehav till Fiskeby Bolag, Norrköping, 1918. Genom inteckning i en Finspångsfastighet fick Fiskeby bolag nu betalningsansvaret för skoldonations kontanta del. Punktligt som en klocka och på årets sista bankdag kom 2500 kronor till skolkassan från Fiskebybolaget.

Ekmanska skolan skulle avvecklas som kommunal skola. Hur göra med den årliga kontanta donationsdelen? I ett avtal mellan Köpingen och Fiskeby AB, var parterna överens att kapitalisera donationen. Parterna var överens om en räntesats av 4 % och en utjämning av kapitalbeloppet till 60000 kronor, vilket belopp skulle tillföras den i Kf:s protokoll § 170/62 nybildade kapitalfonden (Kf § 198/65). "Reglemente för brukspatron Carl och Augusta Ekmans donationsfond, Ekmanska skolan"" antogs den 18 maj 1970 (Kf § 79/70).

Fondens kapitalvärde 1 januari 1992 utgjorde 515000 kronor. Tillgängligt belopp för stipendier 1992 belöpte sig på 33000 kronor.

"Georg Leires fond för studerande vid Finspångs Yrkesskola".

Det var ett stort och framsynt beslut som dåvarande verkställande direktören vid STAL, nuvarande ABB-STAL, Georg Leire signerade då han år 1931 instiftade den inbyggda yrkesskolan vid företaget. Georg Leire var verksam i Finspång åren 1920-1940.

I ett gåvobrev av den 11 april 1960 överlämnades tillsammans 300 aktier AB ASEA, Custor och Investor som grundkapital i ovan nämnd fond.

Kapitalet deponerades hos Skandinaviska Bankens notarieavdelning i Norrköping.

"Av den behållna årliga avkastningen av kapitalet skall 1/10-del varje år läggas till kapitalet. Återstående avkastning skall utdelas såsom premier eller stipendier till sådana elever vid Finspång Yrkesskola, vilka på grund av goda yrkesanlag, flit och hedrande uppförande kunna anses därtill förtjänta, varvid företräde i någon mån skall lämnas dels åt elever inom det mekaniska facket vid verkstadsskolan för metallarbetare, dels ock åt ynglingar, som äro söner till tjänstemän och arbetare hos Svenska Turbin AB Ljungström, vilket bolag numera ingår i Turbin AB de Laval *Ljungström. Vid utdelning av premier och stipendier må skälig hänsyn tagas till vederbörandes ekonomiska ställning.

Utdelning av premier och stipendier från fonden sker enligt beslut av en nämnd bestående av tre ledamöter, nämligen en av Kungl. Överstyrelsen för yrkesutbildning utsedd person, tillika ordförande, rektorn för Finspångs Yrkesskola sam en av sagda yrkesråd utsedd person, som skall vara inom länet boende, erfaren och omdömesgill samt för utbildningsfrågor intresserad."

Fondens kapital utgjorde den 1/1 1992 kr 3738930:-- medan 348300 kronor kan delas ut som premier och stipendier under detta år.

Sociala verksamheter

Det var naturligt att sjunga psalmer vid morgonbönen. En ofta sjungen psalm var J-O Wallins "Din klara sol o s v. Så småningom rekommenderades ett knippe stamsånger: fosterländska, vandringssånger och folkvisor.

Per Henrik Lings gymnastiksystem kom också skolan tillgodo i form av enkla rörelser, fristående, i klassrum och den varma årstiden på skolgården.

Under naturahushållningens tid, då den svenska befolkningens majoritet fortfarande bodde på landsbygden var kunskap i olika handslöjd ett måste. Med industrialisering och inflyttning till städer och större samhällen försvann en hel del slöjdkunskap, både manlig och kvinnlig. Slöjd för både flickor och pojkar blev vanlig i skolorna redan mot slutet av 1800-talet, liksom fortsättningsskolans kurser i hushållsgöromål.

Ett viktigt tilläggsämne var också trädgårdsskötsel, som med större eller mindre framgång fanns med vid de flesta landsbygdsskolor. Själv minns jag livligt hur vi jobbade för att få en fin och fruktbar trädgårdsjord vid Lotorps norra.

Ett stycke inpå 1900-talet hade betygsformuläret en uppgift om elevernas simkunnighet. Med detta följde en viss moralisk skyldighet för skoldistrikten att på sommarlovet erbjuda simskoleverksamhet. I vår kommun med dess 378 sjöar anordnas simundervisning och möjligheter att avlägga prov för de klassiska simmärkena magistern och kandidaten i flera sjöar.

I och med tillkomsten av simhallen i Finspång år 1967 bedrives numera simundervisning för lågstadiets elever året runt.

Våra bygder har en lång och rik musiktradition, jag nämner som exempel storspelmannen A Lindblom från Åndenäs i Skedevi. Jämsides med den traditionella folk, bildades mässingsorkestrar, särskilt i brukssamhällena. Rejmyre och Finspång har en lång tradition, där intresserade musikbegåvade pojkar fick börja "prya".

År 1942 bildades Finspångs Skolors Gossorkester som det ursprungliga namnet lydde. Med flickorna inträde med att hantera tidigare typiskt manliga instrument så heter orkestern idag Finspångs Skolmusikkår.

Den förste orkesterledaren hette Karl Jönne, som efterträddes av John Arfvidsson. Det är 100-tals pojkar och flickor som under de gångna 50 åren spelat med i orkestern och upplevt spelglädje.

Vid skolornas olika årshögtider har orkestern medverkat och vid otaliga uppspelningar vid andra festliga tillfällen. Under årens lopp har flera musikresor anordnats till resmål både inom och utom landet. Orkesterns nuvarande ledare, kunnig och entusiasmerande heter Bengt.Arne Palmqvist.

Musikintresset växte sig starkare många kommuner anställde särskilda musikledare. Som en följd av en motion kommunfullmäktige år 1947 av hrr Malkolm Hellerstedt, folkskolestyrelsens ordförande, Thure Eriksson, ledare för Brödrasextetten, samt Sigvard Wixström, studieledare i ABF, inrättades en musikstyrelse/-skola och anställdes en musikledare, Gunnar Vihlstrand.

Genom åren har musikskolan årligen omfattat 800-1000 elever. Nuvarande ledare är musikdirektör Thord Eriksson.

Som framgått tidigare hade man skolhushåll i Skedevi redan på 1820-talet. Det skulle dröja länge innan det blev vanligt med lagad mat i skolan. De första 100 åren hade eleverna matsäck hemifrån, smörgåsar och i bästa fall en flaska mjölk.

Först på 1940-talet tog de centrala skolmyndigheterna upp frågan om skollunch som eleverna borde ha ur näringsfysiologisk synvinkel. Det blev också ett särskilt statsbidrag till denna verksamhet, som avtrappades i förhållande till kommunernas skattekraft.

Huvuddelen av eleverna i vår kommun fick skollunch från år 1950. Skolmåltids-verksamheten kräver en effektiv och flexibel organisation i förhållande till läsårets organisation, skollokaler, studiedagar etc. Det fanns en liten skola i Tjuttorp. Hur få dit skolmaten? Lantbrevbäraren blev räddning. Han sa´: Om jag får en portion själv, tar jag med maten till Tjuttorp gratis. Enkelt och praktiskt.

I dag är Marianne Wärnelius ekonomiföreståndare.

En portion kostar 19 kronor varav 8 kronor är råvarukostnad.

Dagligen serveras 3500 portioner under ca 177 dagar/år.

Kommunens generalplansarbete var på gång, arkitekterna fick lägga ner mycken tankemöda för att få plats med erforderliga skoltomter. Den första skolan under den s k utbildningsexplosionens år var Storängsskolan som från början var avsedd för åtta lågstadieklasser och fjorton folkskoleklasser. Många experter var med vid okulärbesiktning av kv kuggväxeln (vid posten 2 ), vid Storängstorpet och så sa vi från skolhåll att fältet vid Auroras ekar också var ett lämpligt skolområde. Då genmälde länsarkitekten Karl-Albert Larsson, "det kommer inte att ske så länge jag är länsarkitekt."

Som bekant byggdes skolan vid Storängstorpet och togs i sina huvuddelar i bruk på hösten 1956 och invigdes i juni 1957 av generaldirektören i Kungl Skolöverstyrelsen, Nils-Gustav Rosén, som i sitt tal harangerade Finspång "För sin sen sekler goda skoltradition" också blev det inga flera stora skolinvigningar, ingen i skolarbetet involverad hade längre tid att syssla med sådant. När det gällde realskolans och yrkesskolans utbyggnad hade samarbetsdelegation flera överläggningar med grannkommunernas skolstyrelser och även med industrifolk.

Inför kommunblocksreformen, vid länsskolnämndens och de nya skolstyrelsernas i kommunerna start den 1 juli 1958 var skolorganisationen genomdiskuterad mellan kommunerna i norra länsdelen och konturerna började klarna mer och mer för hur högstadiet skulle se ut.

Finspångs köping var en av de kommuner som hade att yttra sig över den statliga utredningen "om skolväsendets ordnande på realskolestadiet under övergångstiden före enhetsskolans genomförande i Finspångs skoldistrikt allt enligt Kungl Majt:s cirkulär den 29 juni 1956 nr 424." Nu var goda råd dyra, vem av rektorerna skulle kunna göras fri för ett omfattande utredningsarbete, alla hade uppgifter över öronen med ett krävande vardagsarbete i en expanderande skola. Så kom vi att fråga nypensionerade skolinspektören Sven Hedby om han ville ta sig uppgiften att leda arbetet och i samråd med rektorsexpeditionerna. Svaret blev ja. Och så började utredningsarbetet omedelbart. Efter några veckor blev det känt att Kungl Skolöverstyrelsen ämnade föreslå att ett antal nya gymnasier skulle inrättas i landet. Redan i april 1957 beslöt Kf i § 73/57 att hos SÖ anmäla intresse för ett kommunalt gymnasium. I § 160/57 följde Kf:s principbeslut. Den 28 november i § 213/57 beslöt göra framställning om en treårig realskola intill dess att enhetsskolan är införd. Den 13 februari 1959 kom så regeringsbeslutet om tillstånd att inrätta ett kommunalt gymnasium fr o m läsåret 1959/60.

Allt tar sin tid att genomföra och läsåret 1967/68 kunde Bergska skolans första etapp tagas i bruk och det nya idrottsområdet ved Grosvad redan i september 1964. Bergska skolans lokaler för den tekniska delen. etapp II, togs i bruk 1972 och sist den tredje etappen med lokaler för gymnastik och inomhusidrott år 1978.

Inom ramen för yrkesskolans verksamhetsområden fungerade en tvåårig fackskola och även en teknisk aftonskola under några år.

Allt fler skoldistrikt i landet tog upp försöksverksamhet med grundskola. I Finspång började vi läsa efter grundskolans läroplan Lgr 62 fr o m läsåret 1963/94 för klasserna 1-5 (Kf § 213/62). Senare ersattes Lgr 62 av Lgr 69 och i dag är fortfarande Lgr 80 vägledande för skolarbetet. Den första niondeklassen lämnade skolan 1968.

"För betygsfördelningen i klasserna 7-9 gäller alltså, att Ba blir medelbetyg för den elevgrupp som läst alternativkurs 1, liksom Ba blir medelbetyg som läst alternativkurs II. Principen skall icke tillämpas på varje klassavdelning för sig, utan betygsfördelningen måste tänkas baserad på samtliga elever inom årsklassen som tillhör ifrågavarande grupp."

Detta var några bilder och data ur skolhistorien som är viktiga men det viktigaste är ändock livet i skolan - det goda fruktbringade samspelet mellan lärare - elev.

Och så till sist en berättelse ur skollivet. Systemet med skolmåltider skulle införas. Det ansågs befogat med en rundresa för att få med alla lärare i det nya. Vid Vistinge skola var huvudpersonerna läraren vid skolan Wilhelm Wenell och överlärare Per Anelid. Båda herrarna under medellängd. Anelid informerar och drar fram det positiva i den nya reformen. Wenell tyckte nog att det nya var ganska onödigt och därtill dyrt och slutade vänd till Anelid. Du och jag fick "också äta torra smörgåsar till matsäck och vi blev ju bra karlar. Anelid: Du har rätt i att vi blev bra men vi blev ju inte så stora varken du eller jag."