|
AGENDA
21
Text från På väg mot ett hållbart samhälle
Bakgrund
Miljöproblemen har ändrat karaktär. När vi för några decennier
sedan upptäckte och började att ta itu med miljöproblemen bestod
dessa ofta av förorenande utsläpp från så kallade punktkällor.
Problemen var lokala och förhållandevis enkla att lösa och många
förbättringar har åstadkommits sedan dess. Dagens globala problem
är både svårare att se och att åtgärda. Man kan säga att vi har
haft en utveckling från lokala, synliga och förhållandevis enkla
problem till globala, osynliga och svåra problem.
Vi måste inse att det är vi tillsammans som genom vår livsstil
och materiella standard skapar miljöproblemen. Om vi på allvar
vill ta itu med miljöfrågorna måste vi i den rikare världen förändra
vårt sätt att leva. Idag använder 20 % av världens befolkning
80 % av de gemensamma resurserna. Om alla levde som vi i den rikare
delen världen, skulle det behövas minst fyra jordklot till. Det
är dock ont om jordklot...
Agenda 21
Handlingsprogrammet Agenda 21 antogs vid FN:s konferens om miljö
och utveckling i Rio de Janeiro 1992. Agendan som är det latinska
ordet för dagordning, beskriver hur jordens befolkning ska kunna
leva i samklang med naturen, undanröja hoten mot miljön och utrota
fattigdom.
Handlingsprogrammet är långsiktigt och sträcker sig in i det 21:a
århundradet. Som en följd av konferensen ska varje kommun ta initiativ
till och möjliggöra arbetet med en lokal Agenda 21. Kommunen ska
fungera som en inspiratör och motor i arbetet och målet att formulera
ett brett handlingsprogram för att skapa ett ekologiskt, ekonomiskt
och hållbart samhälle.
Agenda 21 är en uppgift där det krävs att hela den kommunala organisationen
såväl som hela det lokala samhället deltar i processen. Agenda
21 innehåller en demokratisk dimension där underifrånperspektiv,
samråd, öppenhet, dialog samt kvinnors och ungdomars roll i beslutsprocessen,
är nyckelbegrepp. Den sociala dimensionen är också av central
betydelse. Agenda 21 inskränker sig inte till att vara ett informationsprojekt
om sopsortering. En global rättvis fördelning av resurser, fattigdomsbekämpning,
social gemenskap och livskvalitet är väsentliga inslag som inte
kan förbises i miljö- och utvecklings-arbetet.
Kommunfullmäktige i Finspång antog den 29 september 1994 en projektplan
för en lokal Agenda 21- Miljön i Finspång. Målet för projektet
var att ta fram ett handlingsprogram som ska redovisa det övergripande
målet för det framtida miljö- och utvecklingsarbetet i Finspångs
kommun. Vår lokala Agenda 21 ska skapa förutsättningar för upprättande
av handlingsplaner inom olika organisationer och verksamheter
samt utgöra en riktlinje för anpassning av kommunala planer som
översiktsplan, avfallsplan och energiplan.
Handlingsprogrammet har arbetats fram i dialog med företrädare
för föreningar, organisationer, företag, kommunala tjänstemän,
förtroendevalda, miljögrupper på skolorna och engagerade i allmänhet.
Seminarier, temakvällar, föreningsmöten, arbetsplatsträffar och
studiecirklar har legat till grund för utformningen och innehållet.
Handlingsprogrammet är absolut ingen slutprodukt utan snarare
ett avstamp för den fortsatta och långsiktiga Agenda 21 processen.
Handlingsprogrammet
Syftet med handlingsprogrammet är att enas kring ett gemensamt
mål för det framtida miljö- och utvecklingsarbetet. Programmet
ska engagera näringsliv och kommuninvånare i miljöfrågor och delaktighet
i den fortsatta Agenda 21 processen samt skapa förutsättningar
för upprättande av handlingsplaner inom olika verksamheter. Vår
lokala Agenda 21 ska också utgöra en riktlinje för anpassning
av kommunala planer som översiktsplan, avfallsplan och energiplan.
Programmet
Förslaget till handlingsprogram sändes ut på remiss till nämnder,
kommunala bolag, fackliga organisationer inom kommunal verksamhet,
näringslivets och arbetsmarknadens organisationer samt till ett
antal föreningar som deltagit i Agenda 21 arbetet. Enskilda personer
kunde hämta programmet på biblioteket och dess filialer. Remisstiden,
som varade 6 veckor, sträckte sig fram till den 28 februari 1997.
Remissyttrande inkom från 24 olika håll. I stort fälldes mycket
positiva omdömen om innehållet och utformningen av förslaget.
I flera yttranden understryks vikten av att arbetet med handlingsplaner
verkligen tar vid och att uppföljningen är viktig för att processen
ska fortgå. I några remissvar redovisas dessutom hur man själv
tänker ta sig an uppgiften.
Efter ett antal redaktionella ändringar och förtydliganden antogs
slutligen förslaget till lokal Agenda 21 för Finspång av kommunalfullmäktige
den 3 april 1997. Finspång var därmed första kommun i Östergötland
att anta en lokal Agenda 21. Beslutet innebar också att Kommunstyrelsen
fick i uppdrag att redovisa förslag på samordning, organisation
och resurser för det fortsatta arbetet.
Handlingsprogrammet innehåller 5 delar:
1. Inledningen beskriver mycket kortfattat Agenda 21, projektet
Miljön i Finspång och miljöproblemens karaktär och orsaker.
2. Ett hållbart samhälle där människorna lever ett rikt och hälsosamt
liv i samklang med naturen föreslås som övergripande mål för miljö-
och utvecklingsarbetet i Finspång. Det hållbara samhället definieras
utifrån Det Naturliga Stegets fyra systemvillkor.
3. I kapitlet Uppdraget föreslås att kommuninvånare, föreningar,
organisationer, företag och kommunala förvaltningar och verksamheter
upprättar handlingsplaner för hur det övergripande målet ska uppnås.
4. De första stegen är Finspångsbornas samlade förslag på åtgärder
inom tio olika områden av stor vikt i Agenda 21- processen.
5. Under rubriken Uppföljning föreslås en kontrollstation redan
1998 för att följa upp hur arbetet fortskrider, och för att inleda
diskussioner om en revision av vårt handlingsprogram. Behovet
av stöd och samordning beskrivs också mycket kortfattat.
Några viktiga årtal i Finspångs miljöarbete
1920 1:a mötet i Hälsovårdsnämnden ( Risinge). ** se protokoll
1969
Miljöskyddslagen tillkom.
1970 ABB får dispens enligt MSL (Miljöskyddslagen)
1971 Kommunsammanslagning av Hällesta, Risinge och Hävla.
1974 Gränges Aluminium får dispens enligt MSL.
1974 Naturvårdsinventering.
1982 Energiöversikt.
1983 Hälsovårdsnämnden bytte namn till MHN ( Miljö och Hälsoskydds
Nämnd ).
1985 Energiplan.
1990 Översiktsplan.
1995 Miljön i Östergötland STRAM.
1999 Miljöbalken.
|
