Finspångs gossorkester

Utdrag ur Toner i bruksbygd / Finspång under ett sekel i anslutning till blåsmusikens 100 år.

På våren 1942, premiäråret för Finspångs kommun, motionerade i kommunalfullmäktige metallarbetare Arthur Norman och överlärare Torvald Sandin om en utredning i syfte att åstadkomma en gossorkester. Motionen bifölls och utredningen gjordes av Torvald Sandin, Thure Eriksson, Eugen Gustavsson, Elimar Winell och Carl Jönsson. Den sistnämnde, som senare tog sig efternamnet Jönne var tidigare musiksergeant vid Hallands regemente och blev eldsjälen för gossorkesterns tillkomst samt dess förste ledare. Han ivrade också mycket för bildandet av en symfoniorkester i köpingen.

Utredningsmännen kom till det resultatet att det behövdes ett engångsanslag på 5200 kronor för starten samt 1025 kronor för 1943 till omkostnader. Och det ordnade sig, så gossorkestern förverkligades med folkskolestyrelsen som dess målsman. Carl Jönsson berättade i en Folkbladet-intervju bland annat om första året: En del instrument övertogs från en nerlagd orkester i Boxholm. Intresset för orkestern var stort bland skolpojkarna. Omkring 170 förklarade sig villiga att vara med och bland dem plockades ett 50- tal ut för närmare prov. Den 9 januari 1943 hölls den första övningen och redan den 20 april var 42 pojkar och dirigenten klara att göra sitt första offentliga framträdande. Det gjordes i Folkets Hus på ett arrangemang till förmån för det krigsdrabbade Norge. Och vid det allmänna luciafirandet i Norrköping orkesterns första år - 1943 - var det just Finspångs gossorkester som hade uppdraget att leda Lucias triumftåg genom de gator där de drog fram.

När Carl Jönne 1947 studerade vid Musikaliska akademin blev tjänsteman John Arfidson vikarierande lärare och sedan 1948 ordinarie ledare. Under hans ledning har gossorkestern gjort många och långa resor. De började med ASEA-dagen i Västerås 1949 där pojkarna från Finspång svarade för musikunderhållning. Sedan har de gjort många framträdanden under Barnens dag-firande och andra festligheter, till exempel musikstämmor, från Kramfors i norr till den 900-åriga staden Villach i Österrike i söder. Finspångs gossorkester spelade i Villach på inbjudan i samband med stadens 900-årsjubileumsfirande den 6 augusti 1960. Anledningen till inbjudan var att Finspångspojkarna blivit uppmärksammade i samband med ett musikbesök i den tyska staden Bergisch- Gladbach. Den resan gjordes 1959. Till Gjövik i Norge gick färden 1953 på uppdrag av Riksförbundet Sveriges amatörorkestrar som utsåg Finspångs gossorkester att representera Sverige där. Där var också en finsk orkester samt 7000 norska gutter vilka till och med spelade några nummer gemensamt. - Det låter otroligt men är sant, sade John Arfidson. Den 18 och 19 juni 1960 hade Finspångs gossorkester uppdraget att svara för värdskapet vid en svensk mästerskapstävlan i konsertmusik för goss- och ungdomsorkestrar i Finspångs Folkets park den 19 juni. Dagen före spelade pojkarna i Finspångs Idrottspark. Till denna musikstämma kom Arboga gossorkester, Linköpings ungdomsorkester, Mjölby ungdomsorkester, Norrköpings gossorkester och Årjängs gossorkester. SM-tecknet hemfördes av Linköpings ungdomsorkester. Finspångs gossorkester hade år 1960, 40 medlemmar och 10 elever.

Enligt den förut åberopade intervjun med Carl Jönsson, som blev publicerad i mitten av november 1943, förekom redan detta första verksamhetsår för gossorkestern korum vid klockstapeln ovanför Finspångs slott, på påskdagens morgon. John Arfidson har upplyst att detta blivit en tradition för gossorkestern som fullföljts varje påskdagsmorgon med undantag av ett år intill 1960. Och till traditionen hör besök med musikprogram vid Finspångs lasarett omedelbart efter högtiden vid klockstapeln. Anledningen till att traditionen bröts ett år var en stor mängd snö som lade hinder i vägen för fullföljandet av de uppgjorda planerna.