 
 |
 |
Nykterhetsrörelsen
Text
och bild från Finspångsboken
Godtemplarperioden infördes i Sverige 1879 och redan 1883 bildades
logen nr 413 "seger i Lotorp" och 497 "Finspångs väl" i Finspång.
Brukspatron Carl Ekman och brukspredikanten betraktade logerna med
stor ovilja. Ekman ville inte upplåta någon samlingslokal åt dem
och då vågade inte heller någon av bruksfolket hysa dem. Dessa två
loger fick mycket kort livstid.
År 1885 bildades logen nr 1096 "Kättingen i Hällestad och det var
Johan Vidman från Hällestad som 1891 bildade en ny loge i Finspång.
Den fick nummer 1714 och namnet järnviljan. Nu började nykterhetsarbetet
att erkännas och brukets ledning upplät lokalen "Kulan" för logens
sammankomster.Den sega tåga som kan utläsas av namnet Järnviljan
visade sig livskraftig. I med- och motgång har man oförtrutet arbetat
för helnyktra umgängesformer och med målet ett har under åren bedrivits
i många förhyrda lokaler tex. Samlingshuset, Folkets Hus, Östermalmsklubben
och NÖK- lokalen.
I flera år bedrevs även ett omfattande ungdomsarbete genom ungdomslogen
nr 1168 "Unga krafter". Sveriges godtemplares Ungdomsförbund , SGU
, hade en avdelning verksam i Finspång mellan 1916 och 1967.
Sedan nykterhetsförbundet IOGT och NTO återförenats har alla lokalföreningar
i Risinge samlats inom lokalförening nr 1714 med lokalen Hvilan
i Torstorp som centrum.
I slutet av 1890- talet bildades nykterhetsordern Verdandi genom
att en lokal grupp lämnade IOGT. Den nya nykterhetsordern som står
arbetarrörelsen nära representeras i Finspång av avdelning 656 "
Ljusbringaren", som bildades 1907 och alltjämt bedriver verksamhet.
Under olika perioder har Järnvägsmännens Helnykterhetsförbund och
Templarorden deltagit i ortens nykterhetsarbete.
De yngsta nykterhetsförbundet i Finspång är Motorförarnas Helnykterhetsförbund
MHF. Lokalavdelningen bildades 1929 med folkskoleläraren Richard
Breidner som förste ordförande. Den är fortfarande aktiv och arbetar
för helnykterhet vid ratten och större trafiksäkerhet.
|
|
|
|
