 
 |
 |
Arbetarrörelsens
politiska verksamhet
Text
och bild från Finspångsboken
Först då avd. 97 av Järn- och Metall existerat i fem år ansåg man
det vara dags att bilda en arbetarkommun i Finspång. Den lämpligaste
lokal var Hvilan i Torstorp som ägdes av en byggnadsstyrelse i Risinge
Västra Rösträttsförening. Arbetarna i Finspång hade ofta haft möten
där. Även fackliga agitationsmöten brukade äga rum i denna lokal
som låg långt från bruket. Man inser lätt att intresset måste varit
stort då arbetarna på sin knappt tillmätta fritid gick till fots
den långa vägen från bruksbostäderna i Finspång till Hvilan i Torstorp
för att lyssna på föredrag.
En av socialdemokraternas främsta agitatorer Frans Elof Elmgren
höll ett möte i Hvilan och därefter i januari 1908 bildades Finspongs
Arbetarekommun med 18 medlemmar och med Anders Johansson som ordförande.
Brukets ledning hade med det nya seklet och med nya män i ledningen
blivit mera tolerant gentemot arbetarnas krav att få hålla möten
och sammankomster. I juni 1908 meddelade bruksledningen att Arbetarekommunen
intresserade sig för kommunal- och landstingspolitik och naturligtvis
för rikspolitik. Finspångs arbetare kunde 1908 placera G.E. Törnblom
som ledamot i Risinge kommunalnämnd.
År 1909 hade riksdagen beslutat om en modifiering av rösträttsfyrkskalan
som innebar att antalet röster begränsades till högst 40 röster
per beskattningsobjekt antingen det gällde skatten på inkomster
eller innehav av förmögenhet. En vanlig arbetare utan förmögenhet
kom i regel inte upp till så hög årsinkomst att han blev skattskyldig
och som följd härav ägde han heller inga röster vid val.
Vid valet till riksdagen andra kammare år 1911 tillämpades det nya
röstningsförförandet. Finspångs arbetare nominerade ovan nämnde
G.E. Törnblom som sin riksdagsmannakandidat. Man agiterade energiskt
för ans inval och han blev också vald till riksdagsman. Valet i
Risinge gav följande röstresultat: 526 socialdemokrater, 97 höger
och 269 liberaler.
Socialdemokraterna deltog även i landstingsmannavalet. Fyra kandidater
var nominerade med gjutare Frans Dahlqvist, Finspång, som första
namn. Han blev också vald till landstinget.
Det gick trögt med medlemsvärvningen till partiet och arbetarkommunen
i början men man tog ett stort steg framåt då både Järn- och Metall
samt Gjutareförbundets avdelning anslöt sig kollektivt till arbetarkommunen
år 1912. Glädjen blev dock kort. Redan 1915 beslöt Järn och Metall
att upphöra med det kollektiva medlemskapet i arbetarekommunen.
I oktober 1912 hade arbetarrörelsens starke man G.E. Törnblom flyttat
från Finspång till Bofors. En stor grupp medlemmar under Zeth Höglunds
ledning bröt år 1917 med det socialdemokratiska partiet och bildade
ett eget parti. Denna rikspolitiska händelse berörde även den socialdemokratiska
arbetarekommunen i Finspång. Med 23 röster mot 19 beslöt arbetarekommunen
att fortfarande tillhöra det socialdemokratiska partiet. De 19 ville
ha anslutning till det nybildade Höglundspartiet. Då beslutet var
klart lämnade de 19 demonstrativt lokalen. Denna oppositionsgrupp
bildade 4 dagar senare en ny arbetarekommun med 18 medlemmar vid
starten och med beslut om anslutning till Höglundspartiet.
De båda arbetarekommunerna återförenades 1926 genom beslut av Höglundskommunen
om återgång till det socialdemokratiska ungdomsklubben följt Höglunds-riktningen.
Denna ungdomsklubb hade bildats i Finspång den 18 juli 1905 och
även stått fadder för ungdomsklubbarna i Viberga och Torstorp. Från
1917 stod den socialdemokratiska arbetarekommunen utan den goda
rekryteringsbas som ungdomsklubb bildas med Erik Ålund som ordförande.
Denna klubb, Frihet, är fortfarande i verksamhet.
En socialdemokratisk kvinnoklubb bildades år 1923 genom initiativ
av arbetarekommunen. Verksamheten pågick till 1928 och togs sedan
upp igen 1933. I dag arbetar Finspångs och Östermalms kvinnoklubbar
i västra respektive östra delen av centralorten. 1935 startade i
Finspång en avdelning av Sveriges Kristna Socialdemokratiska Förbund,
Broderskapsrörelsen.
Den kommunistiska falangen i Finspång gick på definitiv sparlåga
under senare delen av 1920-talet och fram till andra världskriget.
Det kommunistiska partiet (VPK) har dock sedan 1947 varit representant
i kommunfullmäktige.
Hela den borgerliga kommunen i Finspång är nu arbetarkommunens aktionsområde
och inom centralorten sköter fem socialdemokratiska föreningar den
politiska verksamheten sekunderade av kvinnoklubbarna, broderskapsgruppen
och ungdomsklubben.
Förstamaj demonstrationer
Järn och Metall tog initiativet till den första Förstamajdemonstrationen
i Finspång år 1907. Samling skedde på Marknadstorget. Demonstrationståget
med Metalls nya fana i täten och med klingande mässingsmusik av
sextetten Klippan tågade över "Hällestadbron" utför "Kolhusbacken"
till kvarnen och forsatte den gamla bergslagsvägen (nuvarande Slottsvägen).
Vid Ekmanska skolan följdes "But- och kolvägen" mot Lotorp (nuvarande
Östermalmsvägen) fram till Lövhagen vid Stavlunds (nuvarande Korpgården).
Där hölls möte med tal av Östergötlands Folkblads redaktör Anton
Andersson och en resolution med krav på åttatimmars arbetsdag antogs.
Genom åren har många av den fackliga och politiska arbetarerörelsens
främste talare medverkat vid Första maj. På senare år förekommer
även appeller från invandrargrupper och ungdomsklubbar. Många generationer
av musiker har inför Första maj putsat mässingsinstrumenten och
spelat arbetarerörelsen kamp- och marschsånger. Första maj i Finspång
är alltjämnt den dag då arbetarerörelsens anhängare i stora skaror
ställer upp i demonstrationstågen.
|
|
|
|
