ABF

Text och bild från skriften "Arbetarnas Bildningsförbunds Lokalavdelning i Finspong 1921-1941"

Med anledning av, att Finspongs lokalavdelning av Arbetarnas Bildnings-förbund anno 1941 har glädjen kunna se tillbaka på en 20-årig kulturell verksamhet av synnerligen stor betydelse, har styrelsen, till hugfästande därav, beslutat i tryck utgiva denna redogörelse för avdelningens under de gångna åren mot höga mål inriktade arbete och därav följande lyckliga resultat.

Finspongs samhälle har -det kan gott sägas- lyckan att inom egen hank och stör rymma mycket att glädjas åt, att stadigt fasthålla vid och, så långt som möjligt, fullfölja. Dit hör, med förlov sagt, den kulturella organisationen som i dagligt tal kort och gott benämnes Finspongs A. B. F. och vars strävanden och resultat vi, som sagt, nu i dagarna ha särskild anledning att dröja något inför.

Arbetarnas bildningsförbund skapades år 1912 av Richard Sandler i akt och mening att därigenom åstadkomma möjligast intima kontakt mellan arbetarrörelsen och folkbildningsarbetet. "Nu har", sade han på tal härom, "den tid kommit, då klasskampen inträtt i sitt kulturskede, då kampen gäller ej brödet allena, men även bildningen, då arbetarna vuxit från produktionsmänniskan till kulturmänniska, delaktig i den kultur han bär på sina axlar". Se där, i få ord, vad A. B. F. Är och vad det vill.

En god jordmån för tanken att A. B. F. Måste vara en arbetarrörelses egen sak --- baserad på egna studiecirkelbibliotek och ledd av personer som ägde arbetarnas förtroende --- utgjorde i förstone de då mångenstädes livligt verksamma Socialdemokratiska ungdomsklubbarna och det är även till god del via dem som A. B. F. Vunnit fotfäste inom landets fackliga organisationer.

Risinge första till A. B. F. Anslutna bibliotek och stadgeenligt fun-gerande studiecirkel bildades 1916 av Viberga SDUK, vilken dock av flera orsaker snart nog måste nedläggas, med påföljd, att studiearbetet därefter ej kunde fortdrivas. Känt därom är för övrigt blott att sagda bibliotek utgjordes av 119 nummer inrymda i ett enkelrum, bebott av en cirkel-medlem och av denne upplåtet till studielokal samt varje söndag kl. 4 e.m. för boklån mot en avgift av 5 öre pr band och vecka.

Nu tycker man ju att Finspong bort vara den plats inom Risinge, dit A. B. F. Tidigast kunnat nå och lyckligt inplantas. Att så emellertid ej blev fallet, ja, att det drog om hela 8 år, eller till 1920, innan den fria och frivilliga folkbildningsverksamheten blev stationär vid Finspong är dock ganska förklarligt. Där funnos nämligen sedan länge några rätt så välförsedda och för allmänheten tillgängliga bibliotek och där utövades Finspongs år 1905 startade föreläsningsförening en betydande och till självstudier eggande verksamhet. Detta kan dock ej sägas ha utgjort huvudorsaken till den nyare folkbildningsrörelsens relativt sena genombrott vid Finspong utan det egentliga återhållet därvidlag torde vara att söka i den av världskriget föranledda allmänna depression. Härför talar bl.a. att starten av A. B. F:s lokalavdelning i Finspong ägde rum 1920, under vilket år en enastående högkonjunktur på arbetsmarknaden inträdde.

Initiativet till denna start togs av Finspongs SDUK (vänsterklubben) genom ett i oktober sagda år till platsen arbetare- och nykterhets-organisationer utsänt upprop om bildande av ett gemensamt studiecirkelbibliotek, detta med särskild hänsyn till att arbetarna nyligen (1918) kommit i åtnjutande av lagstadgad normalarbetsdag samt allmän politisk och kommunal rösträtt, vilka förmåner man bäst kunde tillgodogöra sig enligt maximen: Kunskap är makt.

Det dröjde ej heller länge förrän uppropet ifråga ledde till önskat resultat; jakande svar därå ingingo nämligen så gott som omedelbart från följande organisationer: Finspongs S. D. U. K. (vänsterklubben), Finspongs S. D. U. K. Frihet, Finspongs arbetarkommun, Finspongs vänsterkommun, Sv. Järn- och metalls avd 97, Sv. Träarbetareförbundets avdelning 110, Sv. Järnvägsmannaförbundets avdelning 138, Risinge lantarbetarefack-förening och NOV- logen 165 Ljusbringaren. Det gällde då att smida medan järnet var varmt. Så skedde även vid ett av platsens SDUK till den 12 november 1920 utlyst möte med de för saken hågade organisationerna, resulterande i enhälligt beslut om konstituerande av Finspongs lokala bildningsutskott, tillhörande A. B. F. Och bestående av en med lem från varje i mötet deltagande organisation. I samband därmed valdes även ett verkställande utskott å 3 personer, nämligen Sven Kumlander, ordförande och korresponderade sekreterare, Albert Wedberg, kassör och bibliotekarie, samt Fabian Forslöv, biträdande bibliotekarie. Därmed var allt klappat och klart för igångsättande av den verksamhet vars på det hela taget lyckosamma utveckling nedan i korthet skall överblickas.

Beträffande då först biblioteksverksamheten så påbörjades denna redan 1920 genom övertagande av Vibrera nedlagda studiecirkels bibliotek som kunnat bevaras skingrat. En stor lättnad vid denna start var att en för ändamålet passande lokal av Sv. Turbinaktiebolaget Ljungström kostnadsfritt uppläts i dess å Östermalm belägna klubbhus, vilket möjliggjorde bokutlåning från den 7 januari 1921 med expeditionstid fredag kl. 6-7 em. En resumé av detta års biblioteksverksamhet utvisar ökning av bokbeståndet med 48 band; hemlånen uppgingo till 522 inalles 93 personer.

Hur snabbt emellertid utvecklingen inom denna gren av verksamheten fortskred ge redan motsvarande siffror för 1923 nogsamt vid handen, ity att antalet böcker detta år utgjorde 480 och hemlånen stego till 4,454. Ett annat vittnesbörd från samma år om kraftigt ökad expansion var flyttningen av biblioteket (den 23 okt.) till Folkets Hus och det i samband därmed fattade beslutet om 3 lånedagar i veckan.

Nu hade man det väl förspänt och många goda, ja, verkligt lysande resultat därav ha under årens lopp kommit till stånd. Rörande detta få vi dock här, av utrymmesskäl, nöja oss med ett par rätt så talande statistiska uppgifter. År 1928 uppgick antalet böcker till 1,474, hemlånen till 6,712, begärda av inalles 462 låntagare. Sex år därefter, alltså 1934, omfattade biblioteket 3,275 band och förmedlades därifrån ej mindre än 10,225 hemlån till sammanlagt 804 personer, ett icke senare överträffat frekvensrekord. Den enkla förklaringen därtill är, att under sistnämnda år stor arbetslöshet rådde vid Finspong och att flertalet härav drabbade förstodo att använda "fritiden" till studier.

Särskild biblioteksstyrelse valdes första gången vid avdelningens halvårsmöte den 9 november 1933. Valda blevo: Evert Eriksson, ordförande, Fabian Forslöv, Carl Thurén, Ivar Karlsson och Alex Hellerstedt. Denna styrelse kvarstod oförändrad så länge avdelningens biblioteksverksamhet fortsattes.

[Bild: Arthur Pettersson och Eric Larsson]

Som bekant övergick Finspongs A. B. F:s bibliotek sen 1 juli 1937 till platsens folkbibliotek. Året dessförinnan var emellertid ställningen följande: antal band 3,603, antal hemlån 9,462, antal låntagare 810, vilket, med hänsyn till då rådande goda arbetstillgång, utgör ett eklatant vittnesbörd om det ifrågavarande bibliotekets stora betydelse som ljushärd och medel till höjande av arbetarklassens intellektuella nivå. Av sig själv faller ju att allt det under årens lopp krävt stora insatser av pengar och hängivet arbete. Anslag därtill av stat, landsting och kommun ha visserligen städse kunnat påräknas, men huvudparten av behövliga kontanter har dock, väl att märka, utgjorts av tillskott från avdelningen och till denna anslutna fackliga och politiska organisationer. Detta är det fina i saken.

Stor honnör slutligen för det myckna om livligt intresse och utmärkt förmåga vittnande arbete som till biblioteksverksamhetens fromma under många år utförts av Fabian Forslöv och Evert Eriksson, folkbibliotekets nuvarande chefsbibliotekarie.

Angående nu studiecirkelverksamheten så kan denna med full rätt sägas ha gått framåt i takt med biblioteket, påfallande snabbt alltså och i med åren ökat tempo. Redan 1921 hade avdelningen 6 cirklar i gång med tillsammans 152 medlemmar. Härtill bidrog i hög grad att man vid början av detta år lyckats till ordförande i bildningsutskottet erhålla föreståndaren för platsens konsumtionsförening, Arthur Pettersson, vilken jämte livligt intresse för saken var i besittning av den pondus som en föregångsman på området ifråga gärna bör inneha. Han startade och ledde själv avdelningens första cirkel i bokföring och var för övrigt till dess han lämnade orten den egentlige ledaren, avdelningens allt i allo.

Honom tillkommer sålunda i första hand äran av att Finspong 1923 omnämnes såsom en av de "tre fasta punkter inom länet, där studieintresset är synnerligen respektabelt både på bredden och djupet". Under detta år voro 10 studiecirklar i arbete, resp. sysslande med fackföreningsrörelse, bokföring, svenska språket, matematik, litteraturhistoria, socialism, samhällslära och kommunalkunskap.

Som komplement härtill, mest dock för höjande av studieintresset, anordnades ofta nog publika föreläsningar, exempelvis under 1926, då sådana höllos av folkskoll. Bengt Elmgren, komminister J. Wellhagen, folkskoll. S. Jonsson, red. Fr. Severin, lektor E. Wigforss och riksdagsm. I. Wennerström.

Från arbetsåret 1929 är en nedgång i cirkelantalet till 9 (fr.11 föreg. år) att anteckna, vilket emellertid främst torde ha berott på då rådande svårigheter att anskaffa lokal. Vändning häri till det bättre skulle dock snart inträda, nog mest genom energiskt ingripande av den nyssnämnda år till avd:s ordf. valde Erik Larsson, en boren ljuskämpe, som varken sparade på tid eller kraft, när det gällde att slå ett slag för ABF.

[Bild: Robert Pettersson och H. Bengtsson]

Belägg härför återfinnas i avd:s årsberättelser för 1930 - 1931 som utvisa en ökning från föreg. år med en cirkel och 36 nya medlemmar, ävensom en viss ljusning i lokalfrågan.

Men där återfinnes också meddelandet att Erik Larsson i mars 1931 - slutat sina dagar. "Vi kunna", heter det bl.a. däri, "ej nog tacka dig för den stora gärning du utfört och vi skola minnas dig som idealet för vår strävan och söka erhålla en sådan ungdom som du företrädde".

Så inträffar det märkliga, att antalet studiecirklar under ifrågavarande år (maj 1931 - maj 1932) som genom ett trollslag uppgår till 28 med inalles 409 medlemmar, därav 85 kvinnliga. Förklaringen till detta i och för sig glädjande faktum är att söka i en ihållande arbetslöshet och en god organisation i medlemsanskaffningen. Den nu långt mer än tidigare brännande lokalfrågan lyckades dock styrelsen efter hand få hjälpligt ordnad genom hänvändelse till Ekmanska skolan, som ställde lokaler för 8 cirklar till avd:s disposition; i övrigt redde man sig med av platsens arbetarekommun och ungdomsklubb innehavda lokaler, som även välvilligt upplätos. behovet av kompetenta studieledare kunde även fyllas, som bäst därigenom, att ett flertal ur platsens lärarkår utan krav på ersättning ställde sig till förfogande.

Under de härpå följande åren har antalet cirklar något varierat. Åren 1932 och 1933 voro resp. 36 och 32 cirklar i arbete, detta emellertid under särskilda förhållanden, varom närmare i annat sammanhang. Avsevärd nedgång visar redogörelsen för arbetsåret 1934 - 35, då antalet cirklar minskade till 20, mest dock beroende på kraftigt ökad arbetstillgång med ty åtföljande skiftsindelning, som hindrade många att regelbundet deltaga i studiearbetet. Vändning häri till det bättre förete emellertid åren 1936, 1937 och 1938 med respektive 27, 25 och 27 cirklar, vilket får anses som mycket tillfredsställande, särskilt därför, att dessa års cirkelarbete utmärktes av väsentligt höjd studiekvalitet. 1939 uppvisar 28 cirklar med 356 medlemmar, ett par, med hänsyn till årets vittomfattande militära inkallelser, nog så respektabla sifferuppgifter.

Ett verkligt -men, tyvärr, av allmänheten föga beaktat- evenemang utgjorde den under höstterminen 1939 genom avd. anordnades serien (4) föreläsningar av Karl Kilbom om Louis de Geer och vallonsmederna, säkerligen den mest gedigna och tillika formellt glänsande historiska framställning som någonsin åhörts på platsen.

Kraftigt bidragande till det goda renommé som Finspongs ABF har att glädja sig åt och alltjämt står i beråd att med obruten energi söka vidmakthålla och förkovra ha även de mera sektionsvis till avdelningen anslutna A. B. F:s orkester, A. B. F:s manskör och A: B. F:s gymnastikklubb varit.

Orkestern bildades i oktober 1932 med Gustav Vedberg som dirigent till på hösten 1935, då han efterträddes av Elmar Vinell, vilken sedan dess på ett mäkta förtjänstfullt sätt lett orkestern och till god del har äran av dess nuvarande erkänt höga rangställning.

[Bild: Evert Eriksson och Artur Norman]

A. B. F:s manskör hade sin första repetion den 10 oktober 1933 under ledning av folkskollärare Rickard Breidener, som snart lyckades få kören redo att uppträda offentligt och skörda applåder. Breidner avflyttade emellertid 1935 från orten och efterträddes då av folkskollärare H. Tiemark, med resultat, att kören nu tilldags med all rätt kan sägas stå på höjden av sånglig prestationsförmåga. Detta har allmänheten också vid många tillfällen med nöje kunnat förvissa sig om, särskilt då vid de på hösten 1937 och våren 1938 av Finspong A. B. F. Anordnade och mycket omtalade läkarkurserna, till vilkas klara succé - de bevittnades av cirka 5,000 personer - avdelningens orkester och manskör kraftigt bidrogo.

I samband härmed kan även framhållas den inom platsens Socialdemokratiska kvinnoklubb startades damkören, vilken sedan hösten 1938 arbetat som cirkel under A. B. F:s regim. Ledare av denna för vackra röster och god sammansjungning omtyckta kör har varit: f. rektorn A. Lagerström och efter honom hr Alfr. Ohlsson.

A. B. F:s gymnastikklubb är sedan den 15 november 1937 sektionsvis ansluten till avdelningen. Bildad genom sammanslagning av tre förut med otillfredsställande resultat bedrivna cirklar, avsåg åtgärden ifråga närmast att få till stånd en fastare organisationsform beträffande denna gren av verksamheten; avdelningsstyrelsen ansåg sig nämligen ej ha tid att ägna det gymnastiska arbetet erforderligt intresse. Det visade sig även snart, att sagda omläggning hade åsyftad verkan; för närvarande omfattar klubben fyra cirklar med tillsammans 72 medlemmar, därav 48 kvinnliga.

Allt detta, som Finspongs A. B. F. Nu med berättigad stolthet och glädje kan hänvisa till såsom arv och eget men samtidigt även såsom stående "varjom och enom" till buds, allt detta är frukten av ett i ädlaste syfte påbörjat och under två decennier med oförtruten ihärdighet och växande framåtanda bedrivet arbete, i sin helhet värt att betecknas som en veritabel kulturbragd.

Att så tvivelsutan är förhållandet har i mångt och mycket kommit sig av god förmåga och lågande entusiasm för saken hos de styresmän, cirkelledare och andra aktivt medverkande, som under årens lopp tillhört Finspongs A. B. F.

Vi tänka då först på avdelningens under åren 1921-28 framgångsrikt verksamma ordförande Artur Pettersson men samtidigt även på flera jämte honom i selen varande: Fabian Forslöv, Robert Pettersson, Gerhard Fransson, John Ståhlberg, Ernst Adolfsson och David H. Andersson.

Och hur minnas vi ej avdelningens näste ordförande, den borne idealisten och eldsjälen Erik Larsson! Det var ju under hans tid som Finspongs A. B. F. Helt slog igenom. Åtskilligt bidragande därtill var emellertid att Erik L. Hade många goda och stridbara medhjälpare, bland dem: Evert Eriksson, Artur Norman, Ivar Karlsson, Alex Hellerstedt, Bengt Klang, Svea Liv, Eva Larsson, Arne Elmgren m. Fl.

[Bild: K. G. Eriksson och Torvald Sandin]

Att som ordf. efterträda Erik Larsson valdes folkskollärare Carl Thurén, som innehade denna post till 1932, då brandchefen H. Bengtsson designerades till ordf. det var under hans tid som antalet cirklar uppgick till 36. Att så skedde kom sig till det mesta av den vid tiden ifråga rådande ovanligt stora och ihållande arbetslösheten, men i väsentlig grad också av den energiska propaganda för höjande av studieintresset som lokalstyrelsen igångsattes. Hedern av, att denna åtgärd medförde sagda lyckliga resultat, tillkommer i första hand Artur Norman, vilken på ett i allo föredömligt sätt tog sig an rekryteringen av A. B. F. Och länge stod i därmed, ett krafttag, väl värt att tacksamt ihågkommas. Styrelsen hade emellertid andra, ofta till synes obemästerliga problem att brottas med. Ett sådant var den efter hand allt mer trängande lokalfrågan, om vilken det emellertid i ett mötesprotokoll av den 9 december 1932 heter, att den, "tack vare visat tillmötesgående från olika håll, kunnat lösas på ett tillfredsställande sätt". Mäkta bekymmersamt var även, att den livligt pågående anslutningen av medlemmar till det yttersta ansträngde avdelningens ekonomi, vilket, då bidrag från organisationer och kommuner ej ökade i samma hastiga takt, kunde medföra stagnation av verksamheten. Åtgärder däremot voro följaktligen högt av nöden. Förslag därtill framkommo även, bland dem det viktiga och vid avdelningens halvårsmöte den 9 november 1933 av cirkelavgifter, d. V. S. Att kursdeltagarna själva finge betala studiekostnaderna. Definitivt beslut härom - ett av de märkligaste i avdelningens historia - fattades dock först av den vid årsmöte i maj 1934 valda nya styrelsen: Torild Sandin, ordförande, Efraim Karlsson, vice ordförande, Harald Freij, sekreterare, Leonard Hagberg, vice sekreterare, K. G. Eriksson, kassör; övriga medlemmar: Fabian Forslöv, Gustav Vedberg, Herbert Rahm, Ivar Davidsson och Bertil Andersson.

De två år, 1934-1936, under vilka avdelningen hade förmånen att i spetsen för ledningen se överlärare Sandin, kunna betecknas som en stabiliseringsperiod med förbättrad ekonomi och höjd studiekvalitet.

Denna frammarsch fortsatte i ökat tempo under 1937 - närmare bestämt från augusti 1936 till juni 1937 - då den svårbesatta ordförandeposten innehades av redaktör Arne Elmgren. Under hans tid, och väl mest genom personligt ingripande av honom, beslöto socknens kommunalfullmäktige att bevilja avdelningen årligt anslag å 40 kronor per cirkel. Som huvudarrangör av och konferensier vid de ovannämnda läkarekurserna bidrog E. Mycket till att dess ännu livligt ihågkommas.

[Bild: Avdelningens nuvarande styrelse Jämte två trotjänare]

Under de därpå följande åren 1938-1941 har verksamheten På ett mycket tillfredsställande sätt kunnat fortdrivas, vilket bl. a. Framgår av att antalet cirklar 1938, 1939 och 1940 var respektive 27, 28 och 41. Ständig ordförande, rätt man på rätt plats, har under sagda år Alex Eriksson, ordförande, Sven Bohman, vice ordförande, Astrid Johansson, sekreterare, Gunnar Simlund, vice sekreterare, Artur Carlsson, kassör; övriga ledamöter: Ivar Davidsson, Leonard Hagberg och Evert Carlsson.

Cirkelutskott: Sven Bohman, ordförande, Ivar Davidsson, vice ordförande, Gunnar Simlund, sekreterare, Leonard Hagberg, kassör, samt Alex Eriksson och Evert Carlsson.

Det senaste verksamhetsåret torde enligt den nuvarande styrelsens förmenande kunna betraktas som inledningen till en ny, utöver det vanliga expansiv, period i avdelningens historia, givetvis dock under förutsättning, att vårt land undgår krig och svår ekonomisk depression.

Ett gott varsel om förestående stegrad framgång utgör det mellan avdelningen och N. Ö. K. Inledda samarbete, manifesterat genom det fulltaligt besökta och mycket lyckade startsamkvämet i Folkets Hus i början av okt. 1940, till vilket man haft möjlighet att som föreläsare erhålla Bildningsförbundets ordförande rektor H. Elldihn. Visst är också att programmet för detta samkväm, hållet som det var i den glada samvarons tecken, utgjorde en verksam impuls till beslut att studera.

Ett annat glädjande vittnesbörd om pågående kraftig frammarsch är bildandet av till Finspongs A. B. F. Hörande sektioner i Stjärnvik och Lämmetorp. Inom på båda dessa platser existerande politiska, fackliga och ideella organisationer har alltid funnits en del studieintresserade, mest ungdom, vilka, trots svårigheten med lokaler, långa avstånd till dessa, svag ekonomi o. s. v., uppnått aktningsvärda studieresultat. Det var emellertid slätt bevänt med samarbete mellan de ifrågavarande organisa-tionerna och detta utgjorde ett ytterligare hinder i vägen för det rena studiearbetet. Också var det för att råda bot på dessa motigheter som bildandet av sektionerna ifråga fördes på tal. Man tillskrev för saken på ort och ställe intresserade personer och begärde yttrande om förslaget, med resultat, att samtliga åtsporda med glädje och tacksamhet anslöto sig därtill samt att själva organiserandet av de båda sektionerna omedelbart kunde företas.

Och se! Redan den första studieterminen åstadkom en uppgång i cirkelverksamheten vida överträffande de optimistiska förhoppningar därpå, man i förväg kunnat hysa.

Med anledning härav ämnar styrelsen söka få till stånd nya sektioner även på andra platser inom kommunen, där ungdomen behöver hjälpas fram.

Styrelsen har vidare på allvar gått in för att A. B. F. Få kollektivt ansluta de i Risinge varande organisationer, som ännu stå utanför, en kampanj, som tvivelsutan kommer att lyckas väl.

Omnämnas må slutligen även att styrelsen låtit utföra en serie fina bilder, föreställande olika vyer från svunna tiders Finspong och avsedda till prydnader i offentliga lokaler, skolor, museer, Folkets Hus, restauranger o. S.v., men även utmärkt passande till försköning av hemmen. Bildserien ifråga utgjorde åskådningsmaterial till de av Karl Kilbom hösten 1939 hållna föreläsningarna om Louise de Geer och vallonsmederna. I sitt nuvarande skick utgöres den av ett 20-tal fotografiska reproduktioner.

Summan av det goda, trogna och till stor del uppoffrande arbete, som alla här åsyftade män och kvinnor - många icke nämnda men därför icke glömda - nedlagt i den fria Bildningsrörelsens tjänst, är mäkta imponerande och väl ägnat att med stor honnör och varmaste tacksamhet, föras i åtanke.

Det är också i livlig förnimmelse härav som styrelsen, till den kraft och verkan det kan ha, velat offentliggöra det ovanstående.

Väl på sin plats därvid är ett särskilt till Fabian Forslöv riktat tack för 20 års god vakt som pionjär, styrelsemedlem och biblioteksassistent.

Begagnande tillfället önskar styrelsen även framföra ett vördsamt tack till Ivar Davidsson för mångårigt, i rätt A. B. F. -anda inom avdelningen nedlagt värdefullt arbete, enkannerligen som medlem av cirkelutskottet; D. Tillkommer hedern av den inom Finspongs A. B. F. Rådande fasta cirkelorganisationen, en tillgång av största värde.

En kär plikt tror sig styrelsen även i någon mån ha fyllt genom att låta redogörelsen för Finspongs A. B. F:s 20- åriga verksamhet utmynna i ett hjärtevarmt tack till alla och envar - platsens lärarekår, föredragshållare, musikdirigenter, cirkelledare och enskilda - som på något sätt under de gångna åren bistått avdelningen, särskilt då Risinge kommun och de olika organisationer, vilka genom frikostig ekonomisk hjälp bidragit till studieverksamhetens vidmakthållande och förkovran.

Verksamhetsberättelse omfattande arbetsåret 1940-1941

Revisionsberättelse över lokalavdelningen i Finspong räkenskaper under arbetsåret 1940-1941