Hällestads församling

Hällestads församling fick sin första skola vid Sonstorps bruk, där ryttmästaren och greven Stellan Mörner inrättade en bruksskola redan 1834. Skolan hade lokal i västra flygelbyggnaden vid brukskontoret. Den första skolan vid kyrkan inrättades 1847. Skola nr 2 den av brukspatron Per Wassrin år 1844 inrättade brukskolan vid Folkström. Det inrättades ambulatoriska skolor i Ljusfall och Simonstorp. En lärare undervisade 3 månader per år på ovannämnda 3 platser. I Sörskaten inrättades likaledes en ambulatorisk skola i Valstorp, i Ruggestorp och Båtstorp. Dessa 6 skolor var ambulatoriska till år 1874 då beslut fattades att skolorna skulle vara fasta och läsa hela året. Det var den framstående lantbrukaren Johan Andersson i Gerttorp som väckte förslaget till förbättring. Senare har skolor byggts vid Ås på 1890-talet, vid Borggård 1915, vid Grytgöl 1903, vid Katterum 1907. Ny skola uppfördes för centrala Hällestad, Borggård och Sonstorp år 1969. Det sjunde skolåret infördes i församlingen 1944. År 1992 är tre skolor i arbete, nämligen Hällestad, Ljusfallshammar och Grytgöl, alla för klasserna 1-6. När Anders Berg flyttade till Finspång 1858 kände han bygden väl, han hade i mitten av 1840-talet tjänstgjort vid Kyrkskolan i Hällestad och vid Bruksskolan i Folkström.

Regna församling

Regna församling fick en fast skola vid kyrkan redan 1825 genom en donation av gästgivaren Nils Renström. Donationen omfattade ett mantal Hällestad gästgivaregård. Skolorna i Björke, Botten och Gölstorp inrättades, i Gölstorp 1870-1940, i Botten 1877 och i Björke vid ungefär samma tid. I Rullebacka fanns det skola från 1884-1939. Flera nya skolbyggnader har byggts senare i Björke. Sjunde läsåret det infördes i Regna 1948. År 1992 är skolan i Björke Igelfors den enda skolan i församlingen och för klasserna 1-6.

Risinge församling

När hospitalet (Spettarn) byggdes på 1750-talet av dåvarande bruksägaren i Finspång kammarherren och överintendenten Louis De Geer fick även Bruksskolan lokaler i bottenvåningen i byggnadens norra del. Se ritning.

När skolmästaren Anders Berg undersökte skolan inför sin flyttning till Finspång fann en enda skolsal, 41 fot (12,3 m) lång, 18 fot (5,4 m) bred och 10 fot (3,0 m)hög. Som jämförelse kan nämnas Slottskapellet, som är 40 fot (12,0 m) långt, 22 fot (6,6 m) brett och i höjd med läktarna. De mellanväggar som visas på G.A Boths skiss från 1869 har helt säkert tillkommit på Anders Bergs initiativ. En fast skola inrättades vid kyrkan 1847 i den nyuppförda Sockenstugan. Ambulatoriska skolor inrättades år 1835.

Med anledning av sitt 25-åriga lyckliga äktenskap år 1874 lät paret Augusta Carl Ekman, Finspång, uppföra ett nytt skolhus för brukskolan jämte ett årligt bidrag om 2500 kronor till skolans behöriga drift. Skolbyggnaden togs i bruk år 1875. Skolmästare Anders Berg fick utarbeta en skiss till den nya skolan. En av landets mest kända arkitekter E Langlet fick så uppdraget att rita den nya skolan. Byggnaderna kallas alltjämt Ekmanska skolan.

Mera om Risinge skolor följer längre fram i undervisningsrådet Hjalmar Bergs tal vid Folkskolans 100-års jubileum år 1942.

Det sjunde läsåret i Risinge församling infördes 1945 och det åttonde läsåret 1957.

Skedevi församling

För att främja kristendomsundervisningen anordnades från 1810 en söndagsskola vid kyrkan mellan den andra och tredje ringningen. Både pojkar och flickor skulle deltaga. Barn i 8-10-årsåldern fick läsa för kyrkväktaren. 10-12-åringar för organisten, 12-14-åringar för komministern och slutligen 14-16-åringar för kyrkoherden. Den man som framför andra arbetade för skolfrågor inom församlingen var kaptenen Erik Gustav von Post på Frängsäter, även ägare till Rejmyre glasbruk och Hävla järnbruk. År 1823 donerade kapten von Post en hemmansdel i Husby, lämplig som bostad åt en blivande skolmästare. År 1825 hade von Post även skänkt 300 riksdaler banko till en skolfond. Vid höststämman år 1827 beslöts, att klockarens bostadsbyggnad skulle byggas på med en våning. Nedre våningen skulle andvändas till skolrum, stora rummet på västra gaveln delas till två rum som boningsrum åt barn med lång skolväg och från fattiga hem. Den övre våningen skulle disponeras av skolmästaren. I september 1829 tillsattes en skicklig och redlig hushållerska för de inackorderade barmens hushåll. Den fasta skolan vid kyrkan började sin verksamhet hösten 1829. Det kan på goda grunder antagas att skolorna i Hävla och Rejmyre startade 1865 medan skolor i Frängsäter, Frogetorp, Skogstorp och Ekeby inrättades från 1872 och det sjunde skolåret inrättades från 1946.

Den kände publicisten från Linköping, Anton Ridderstad, skrev det bekanta verket Östergötlands beskrivning. Han gav inför utgivningen utav det senare verket ut ett lexikon, som fick titeln "Historiskt, geografiskt och statiskt lexikon över Östergötland. Där behandlar han de olika socknarna och församlingarna och även då skolsituationen. Den här boken är tryckt i Norrköping 1875-1877 och då säger han om Hällestads församling "Socknen har två fasta folkskolor med tillsammans 140 skolbarn, sex flyttande med 389 och en så kallad småskola med 35 skolbarn. I hemmet undervisas 97 och 3 saknar undervisning till följd av naturfel. Sonstorps bruk har egen folkskola." Vidare säger han om Regna församling och dess skolväsende: "Inom socknen finns tre fasta folkskolor och en så kallad småskola. I de förra undervisas 249 och i den senare 87 skolbarn, under det fyra undervisas i allmänt läroverk, fyra i hemmet, två saknar undervisning till följd av naturfel samt nio av annan anledning."

Om Risinge församling förtäljer han följande när det gäller undervisningen: "Socknen har nio fasta folkskolor och fyra småskolor, i de förra undervisas 419 och i de senare 120 skolbarn, under det fyra undervisas i allmänt läroverk, två i hemmet, och sex saknar undervisning. Dessutom finnes särskild skola vid Finspång i vilket undervisas 113 skolbarn under det av hithörande ett undervisas i allmänt läroverk, fyra i enskild skola och 17 i hemmet."

Om Skedevi församling säger han följande: "Av folkskolor finnes här två fasta och två flyttande folkskolor samt tre småskolor. I de förstnämnda undervisas 150, i de flyttande 325 och i småskolorna tillsammans 40 skolbarn, under det tre undervisas i allmänt läroverk, 14 i hemmet, två saknar undervisning till följd av naturfel och 44 av annan anledning. Av skolbarnen äro 271gossar och 307 flickor."

Den skolorganisation som var uppbyggd på 1860-1870-talen var i sina huvuddrag tillämplig till efter andra världskriget. Vid den tidpunkten då jordbruket mekaniserades den stora avhästningen satte in - taxibilar och busslinjer hade kommit för att stanna. Det var nu den stora urbaniseringen satte in som blev ödesdiger för många små fina landsbygdsskolor. Det inre skolarbetet och arbetsmaterielen förändrades och utvecklades naturligtvis allt efter tidens krav.

Året 1942 fyllde folkskolan 100 år. Skolstyrelsen i Risinge tillsatte en kommitté med uppgift att dra upp riktlinjer. Man fick löfte att förre undervisningsrådet Hjalmar Berg skulle medverka med ett högtidstal. Emellertid fick Hjalmar Berg förhinder och kunde ej komma till Finspång som planerats. Vem var han denne Hjalmar Berg? Han var en av de tre Bergarna som givit nämn till Bergska skolan. De tre: Anders Berg, skolmästare 1821-1912, Fridtjuv Berg, lärare, ecklesiastikminister, 1851-1916, Hjalmar Berg, lärare, undervisningsråd, 1859-1953. År 1858 kom familjen Berg till Finspång och fick en tvårumslägenhet på andra våningen i "Spettaln", enligt Hjalmar Berg är stavningen "Spettar´n". Skolan fanns i bottenvåningen. Här föddes Hjalmar Berg i april 1859 och kunde hälsa på alla äldre människor som även bodde i huset och han hade nära till lekkamrater från den näraliggande Bruksgatan. När Hjalmar Berg skulle börja skolan fick familjen samtidigt en större och bättre bostad i den nyuppförda skolmästarbostaden (belägen nära nuvarande OK bilservice). Det blev en ganska lång skolväg fram och tillbaka till Spettar´n. Hjalmar var elev i skolan åren 1865-1872. Han var lärare och elev även 1872-1874 berättar han i sina memoarer. Nu bestämde han sig för att bli lärare som far och bror Fridtjuv. Han var för ung att komma in på seminarium.

Det bestämdes då, att han skulle söka inträde vid Tekniska Elementarskolan i Norrköping, där en äldre bror, Axel, inhämtat goda kunskaper. Efter genomgången skoltid i Norrköping åren 1874-1877 sökte Hjalmar Berg inträde till högsta klassen vid seminariet i Karlstad och exminerades som folkskollärare våran 1878. Han var lärare i nya Ekmanska skolan åren 1878-1881. Hela familjen Berg flyttade då till Stockholm och tjänstgjorde vid Stockholms folkskolor. Hjalmar som lärare 1881-1914 som slöjdinspektör vid folkskolan och läroverk 1897-1917 som undervisningsråd på Kungliga Skolöverstyrelsen från 1917-1926.