Folkskolan/Grundskolan 150 år
När folkskolestadgan fastställdes den 18 juni 1842 var ju läs- och skrivkunnighet inget nytt. Det som var nytt, var att nu skulle alla barn lära sig att läsa och skriva. Fram till reformationen i början av 1500-talet hade katolska kyrkan och klostren anordnat skolor i första hand för adeln och annat rikt folk.

Under stormaktstiden ökade behovet av att flera behövde kunna läsa och skriva. Den högre undervisningen svarade staten för genom läroverk och universitet. I 1686 års kyrkolag föreskrevs att präst och klockare skulle lära barnen i församlingen att läsa.

Bland alla de valloner som kom till Sverige på 1620-talet kom många till Finspång. Yrkestitlar som kolare och oxkörare många till Finspång. Yrkestitlar i direkt anslutning till järnhanteringen. Men det fanns också en förvaltare och en skolmästare i sällskapet. Någon dokumentation av skolmästarns verksamhet i Finspång har hittills inte påträffats. Louis de Geer d.ä. ivrade för att de unga skulle vara läs- och skrivkunniga.

Han inbjöd den lärde teologen och skolmannen Amos Comenius från Böhmen att komma till Sverige och diskutera svenska skolfrågor med några av rikets höjdare såsom Axel Oxenstierna och Johan Skytte. Comenius var vid denna tidpunkt - 1642 - bosatt i Västpreussen. Han hade stöd av de Geer och Comenius närmaste arbetsuppgift var att förbättra latinundervisningen i Sverige.

Denna Comenius arbetsuppgift för Sverige har i våra dagar uppmärksammats av Tjeckiska staten som år 1957 till Sverige överlämnade en byst av Comenius. Bysten togs emot av dåvarande ecklesiastikministern Ivar Persson. Bysten är placerad på Lärarhögskolan i Stockholm.

Under 1700-talet tillkom flera bestämmelser för att gynna folkskoleväsendet, men inga bestämmelser var av tvingade karaktär, varför det åsyftade resultatet blev klent. En lägesrapport 1814 för Linköpings stift med dess 214 församlingar talar om att det fanns 40 fasta skolinrättningar och 11 ambulatoriska.

Till 1840-1841 års riksdag framlade regeringen förslag i folkskolefrågan. Enligt uppgifter i detta förslag fanns i hela riket 2308 församlingar med 508 ambulerande lärare. Det fanns fortfarande 1211 församlingar som saknade skolor. Den första fasta barnskolan i landet upprättades i Sigtuna 1617 och 1619 inrättade Karl Karlsson Gyllenhielm den första fasta landsbygdsskolan på godset Sundboholm i Södermanland. Från början av 1600-talet och fram till 1842 var det främst adeln, godsägare och brukspatroner som inrättade skolor för de underlydandes barn. De verkligt stora besluten på skolans område, dels kyrkolagen 1686, dels folkskolestadgan 1842. Två beslut som i våra bygder i stort sett följde landet i övrigt ifråga om verkställighet.