Kommunen och dess ledning- historik

 Text och bild från Finspångsboken

Det demokratiska genombrottet med allmän och lika rösträtt för män och kvinnor innebar att alla fick större inflytande när det gällde politik och samhällsfrågor.

I Finspång kunde det gå livligt till på kommunal- och kyrkostämmor som hölls i Risinge kyrka, sockenstugan eller i Samlingshuset. Diskussionens vågor kunde gå höga. Blev det omröstning efter kyrkröstlängden var det brukspatron, besuttna bönder och andra förmögna som förfogade över röstmajoriteten under det att det månghövdade småfolkets röster vägde lätt.

Kommunalfullmäktige i Finspång började 1919 sedan det hållits allmänna val. Vid valet fick socialdemokraterna 20 platser och de borgerliga partierna tillsammans 10 platser. Till ordförande i den nya kommunalfullmäktigeförsamlingen utsågs skogschef Johan Karsberg med järnarbetaren Ivan Larsson som vice ordförande. När Risinge landskommun ombildades till Finspångs köping den 1 januari 1942 bestod kommunalfullmäktigeförsamlingen av 2 höger, 2 folkpartister, 1 center och 25 socialdemokrater.

När den nya kommunen Finspång startade sin verksamhet den 1 januari 1971 genom sammanslagning av Finspångs köping, Hällestad och Hävla landskommuner var den politiska sammansättningen i kommunfullmäktige följande: 5 m, 9 c 6 fp, 1 kds, 33 s, 1vpk.

Den borgerliga kommunen Finspång omfattar församlingarna Hällestad, Regna, Risinge och Skedevi. Under perioden 1920-1980 ökade befolkningen i Risinge församling från 8 800 personer till 18 200 personer. Den största ökningen visar 10-årsperioden 1960-1970 med 3 402 personer.

Huvudparten av bostadsbeståndet ägdes länge av de båda storindustrierna. Den kommunala bostadsstiftelsen Vallonbygden, som började sin verksamhet år 1948, svarar nu jämte HSB, Riksbyggen och privata fastighetsägare för bostadsbeståndet. År 1946 överlämnade Svenska Metallverken, Finspångsverken och STAL gatumarken till kommunen utan vederlag mot att kommunen i framtiden skulle svara för underhåll och nyanläggning samt att bolagen fortfarande under 25 år skulle svara för den elektriska distributionen. För att reglera centralortens utbyggnad och markanvändning antogs 1959 en generalplan.

Så har bruket efter hand utvecklats till dagens stadsliknande samhälle.


Socialdemokratiska ledamöter i Risinge kommunalfullmäktige år 1919.

Klicka för större och fler bilder.