Text och bild från Finspångsboken

Föreläsningsverksamhet

En kultur-och bildningsyttring som började under senare hälften av 1800-talet och snart blev oerhört poplär var föreläsningsverksamheten.

Det berättas att redan skolföreståndare Anders Berg hade hållit föreläsningar för vuxna och därvid i något ämne kommit för nära kontraktsprosten J.M. Cassels intressesfär. Detta ledde till en kontrovers som gjorde att Berg upphörde med sina föreläsningar.

Finspångs föreläsningsförening bildades den 14 oktober 1905. " Genom enskildas initiativ" hade allmänheten inbjudits till mötet i "Kulan". 24 personer antecknade sig för medlemskap. Vid styrelsevalet utsågs följande personer att leda verksamheten:

Komminister Joel Fries ordförande och föreståndare
Järnarbetare Nils Petter Ekdahl
Järnarbetare Albert Håkansson
Järnarbetare Gustaf Edvard Thörnblom
Järnarbetare Johan Tall
Gjutare Frans Dahlqvist
Skolföreståndare Erik Bergsten

Föreläsningsföreningen hade kanske sin största anslutning av åhörare på 1950-talet. I jubileumsberättelsen från 1955 då föreningen alltså funnits i 50 år kan man utläsa att verksamheten varit framgångsrik. Det hade bl a hållits 1228 föreläsningar/konserter, 251 film- och teaterföreställningar, 47 konserter med Norrköpings orkesterförening.

Under årens lopp har alla tänkbara ämnesområden behandlats av föreläsarna. En av de mest anlitade var forskningsresanden fil dr Sten Bergman.

Under sitt tidigaste skede anordnade föreläsningsföreningen även kvällskurser för äldre i svenska språket, bokföring, matematik, maskinritnig m m med lokala krafter som lärare.

I dagens TV-samhälle är publiktillströmningen ej så stor men föreläsare väljes som alltid efter principen endast det bästa är gott nog.

Studiecirkelverksamhet

Det var inom nykterhetsrörelsen som studiecirkeln började användas som ett medel att lära ut kunskaper och nyttigheter. Initiativet togs av nykterhets-och folkbildningsivraren, lektorn och riksdagsmannen Oscar Olsson (Olle med skägget).

Vid sidan av studiecirkelverksamheten inom de etablerade föreningarna uppstod på 1910-talet särskilda studieförbund såsom Arbetarnas bildningsförbund, ABF, Tjänstemännens bildningsverksamhet, TBV, Nykterhetsförbundets bildningsverksamhet NBV, Svenska kyrkans studieförbund SKS, för att nämna några av de största.

Bibliotek

Inom föreningarna och studiecirklarna startade man även bibliotek.

I IOGT-logen Järnviljan med nr 1714 började man redan år 1908 med bokutlåning. Föreläsningsföreningens bibliotek grundades 1910 på initiativ av friherrinnan Sigrid Fleming. I en socialdemokratisk ungdomsklubb i Viberga startades redan 1916 ett bibliotek som anslöts till ABF. Detta bibliotek överlämnades efter några år till den vänstersocialistiska ungdomsklubben i Finspång som i sin tur tog initiativ till att en lokalavdelning av ABF bildades hösten 1920. ABF-biblioteket fick lokaler år 1923 i det då nyuppförda Folkets Hus, som nu är resebyrå och banklokal.

I mitten av 30-talet kom man efter överläggningar med de tre nämnda biblioteken i centralorten och företrädare för kommunen fram till att biblioteksverksamheten gagnas bäst genom en sammanslagning.

Biblioteksverksamheten flyttade till en gemensam lokal och komunen blev huvudman. Så startade Finspångs folkbibliotek den 1 juli 1937. Lokaler hyrdes i det samma år nyuppförda Folkets Hus.

Det nya biblioteket invigdes i oktober 1937 och firar alltså 1987 sitt 50-årsjubileum. Vid starten förfogade biblioteket över ca 5 000 band. Ordförande i det nya folkbibliotekets styrelse blev metallarbetaren Ivar Kalmelid medan uppgiften som bibliotekarie anförtroddes metallarbetaren Evert Eriksson. Biblioteket utvecklades med centralorten. Välutbildad, heltidsanställd personal blev ett måste. Lokalerna i Folkets Hus blev otillräckliga. I väntan på större lokaler i det planerade förvaltningshuset fick biblioteket under en övergångstid arbeta i förhyrda lokaler vid Stora Allén på Östermalm. År 1971 kunde biblioteket flytta in i nuvarande lokaler på Kalkungsvägen.

"De tiljor som föreställa världen"

I och med att Folkets park fanns från 1912, Finspångs teater från 1919 och Folkets hus från 1923 resp. 1937 hade man relativt god tillgång till teaterscener.

Många teater- och operettsällskap har besökt Finspång och gett ortsborna rika och minnesvärda upplevelser. Dessutom har under olika perioder lokala förmågor skrivit och spelat s k lokalrevyer som risat och rosat olika lokala företeelser och rönt stor uppskattning hos finspångsborna.