Idrott och friluftsliv

Utdrag ur Finspångsboken

En föregångare till våra dagars sport- och idrotts-sammanslutningar i Finspång var Finspångs Målskjutnings-sällskap. Den var i verksamhet 1870 - 1924. Genom prisskjutningar och återföljande fester främjades en god gemenskap. Medlemmarna var goda jägare och jaktvårdare. Initiativtagare till sällskapet var den framgångsrike handlaren Sixten Hagelstein. Senare efterträddes han som ordförande av skogschefen Johan Karsberg.

Från och med 1890-talet fick även arbetare vara med i målskjutningssällskapet. Man lånade ut gevär till skyttar utan vapen. För att förhöja stämningen vid tävlingar och fester erbjöds Bruksmusiken medlemskap utan att erlägga avgift enligt stadgarna. Sällskapets sportsliga karaktär belyses bäst av att alla tankar på sammanslagning med skyttegillerörelsen som stöddes av försvaret alltid avvisades. Sällskapets första skjutbana med paviljong var belägen i närheten av kägelbanan norr om Bönnern. 1920 flyttades den till Fäskogen omedelbart väster om Sundsvägen.

Den moderna idrottsrörelsen i Finspång startade på initiativ av chefen för Nordiska Artilleriverkstäderna baron H. Fleming. Denne tog kontakt med en av den svenska idrottsrörelsens främste tillskyndare, generalmajoren Viktor Gustav Balck. Han kom till Finspång och höll inför en publik på 300 personer ett föredrag i Ekmanska skolan år 1907. Mötet ledde till att Finspångs idrottsförening bildades samma dag d v s 2 juli. Föreningen som
bl a hade fotboll på programmet blev kortvarig.

Den 24 januari 1914 bildades så Finspongs Idrottsklubb på initiativ av förrådsförvaltare Gustav Karlsson (Boll-Kalle). Fotbollsarena blev det obebyggda gärdet där Vårdcentralen och Sparbankshuset nu ligger. Idrottsområde nr två var det jämna gärde där ASEA-STALS Lavalverkstad nu är belägen.

Med seg energi arbetade idrottsfolket för att få en riktig idrottsanläggning. Den 12 augusti 1928 kunde Finspångs idrottspark invigas av landshövdingen. Den var belägen där Bergska skolan nu ligger.

Under 1920-talet omfattades friidrotten med stort intresse. "Vinthunden från Finspång" - Arthur Svensson - blev t o m silvermedaljör i OS i Paris 1924. Han deltog som löpare i stafettlaget 4 x 400 meter.

År 1923 fick Idrottsklubben konkurrens. Då bildades Finspångs arbetares idrottsförening med fotboll, bandy och brottning på programmet. Idrottssamhället var därmed delat i två läger FIK-are och AIF-are med skarpa gränser emellan och animerade diskussioner på arbetsplatserna.

Med skiftande med- och motgångar för de båda klubbarna löpte även tiden iväg. Den 8 juni 1937 var tidpunkten då de två klubbarna slogs samman och Finspångs Allmänna Idrottsklubb, FAIK, bildades. Ordförande i den nya klubben blev Gösta Hörberg. AIF-mannen Gustaf Widell blev vice ordförande och kassör.

Som vi vet blev FAIK redan från början en stor klubb med 16 specialsektioner och ett vältrimmat ledargarde. Sin största framgång i fotboll hade klubben 1943 då man fick delta i en kvalificeringsmatch mot Brage om uppflyttning i Allsvenskan. Det lyckades man dock inte med. En annan framgångsrik sektion var brottarnas, som skaffade sig både individuella och lag-SM-titlar och dito arrangörsuppdrag.

En ny milstolpe för Finspångsidrotten blev det den 3 september 1964 då Grosvads idrottsplats togs i bruk. Fortfarande har FAIK många aktiviteter på gång och god anslutning till sina många specialsektioner och Grosvad är en omtyckt anläggning.

Torstorps idrottsförening

Med den storlek och utbredning Finspång har i dag bör även Torstorps idrottsförening räknas till centralortens idrottsföreningar.

Föreningen har 50 år av verksamhet bakom sig. Dess största aktivitet är fotboll. I fotbollens barndom var det planen mellan den gamla och nya skolan som fick utgöra fotbollsarena. Genom många frivilliga och goda krafters medverkan kunde Najenlunden invigas av medlemmen talman Fridolf Thapper år 1955.

Finspångs Bollklubb

Urbaniseringsprocessen kan även visa sig i den lilla skalan. Några ungdomar och övriga intresserade i Doverstorp bildade Doverstorps idrottsförening. Vice talman Martin Skoglund upplät mark vid Doverstorps station för en fotbollsplan. Till följd av ändrade arbets- och boendeförhållanden flyttade flertalet av föreningens medlemmar till centralorten. Idrottsföreningen flyttade med och blev Finspångs bollklubb. Man har bl a klubblokaler i Vattenverkets förutvarande lokaler vid sjön Bleken.

Kägelbolaget

Liksom skytte var kägelspelet en sport som fanns före den moderna idrottens tillkomst. Spelet har funnits sedan mitten av 1800-talet. Då fanns kägelbanor i många städer och brukssamhällen liksom på orter med hälsobrunn.

Kägelbanan i Finspång var belägen norr om Bönnern i närheten av det första epidemisjukhuset. Banan ägdes av kägelbolaget och andelsägarna var personer ur brukssocieteten. På senare tid har kägelspelet fått en renässans. Numera är flera kägelklubbar i verksamhet med medlemmar från alla samhällsskikt. En kägelhall för åretruntbruk finns numera på Skäggebyvägen.

Finspångs Cykelamatörer

Under det första kvartsseklet av 1900-talet slog cykeln igenom som fortskaffningsmedel. I Finspång var det cykelfabrikör Emil Edqvist som drog en lans för cykeln.

Den blev snart gemene mans fordon, billig och driftsäker. Tack vare cykeln kunde man företa både korta och längre utflykter. Cykeln hjälpte till att förkorta vägen till jobbet. Fritiden blev rikare tack vare den. Fiskesjöar, bärmarker, svampskog lättare åtkomliga.

Cykeltävlingar blev genast en populär idrottsgren. Redan år 1900 tillkom Svenska velocipedförbundet. På 1950-talet bildades cykelklubben i Finspång. Det var cykelentusiasten Åke (Pekka) Pettersson som drog igång det hela. Samtidigt var han tävlingscyklist. Redan ganska snart efter klubbens bildande ordnade man tävlingen "Vallonloppet", som efter en blygsam start numera samlar många deltagare också bland den svenska cykeleliten.

Finspångs Motorsällskap

I brytningstiden mellan hästförspända gästgivarskjutsar och den nya automobilens inträde i kommunikationssystemet slöt sig några motorentusiaster samman och bildade Finspångs Motorsällskap. Motorsällskapet ordnade tidigt bl a isbanetävlingar på sjön Bönnern både för bil och motorcykel. Motorsällskapets förste ordförande var Emil Edqvist.

Under 1950-talet anordnades stora motorcrosstävlingar på Grosvadsområdet. Dessa drog stor publik med hemmafavoriten "Kalle Sörping" som dragplåster. Dagens tävlingar går av stapeln på den välordnade Eliantorpbanan.

Simning

Badarsten i Skutbosjön på östra sidan mittemot Axsätersladan var ett omtyckt badställe på den tid då Skutbosjön fortfarande var en badsjö.

Det mest frekventa badet, Bönnernbadet, utvecklades tack vare Finspångs Simsällskap. Långt innan det blev bestämt att simkunnighet skulle anges på skolbetyget ordnade simsällskapet simkurser, märkesprov och tävlingar. Simuppvisningen vid Bönnernbadet var en av sommarens större begivenheter.

Några av simning intresserade personer bildade Simsällskapet 1921. Det var Engelbert Nygren, Ernst Adolfsson, Gustaf Qvarfordt, David Lövgren, E.A Dahlgren.

I mitten av 1920-talet anordnades simfester vid Lugnet. Trampolin fanns uppbyggd på den stora gruspråm som låg för ankar där. Simhopp, tävlingar och vattenlekar uppskattades till fullo av den talrika publiken på stranden och i småbåtar på sjön. En annan uppskattad tävling kallades "Från sjö till sjö". En tävling med simmare och löpare i lagen.

Som en följd av simmarglädjen under sommaren ville simmarna gärna odla sin sport även under andra årstider. Så föddes tanken på en badinrättning med simhall.

Scoutrörelsen

En ungdomsrörelse med anknytning till idrott och sport är scoutrörelsen. Den startade i England för ca 80 år sedan.

I Finspång bedrives en aktiv scoutverksamhet med bl a läger och utflykter av tre scoutkårer. Det är nykterhetsrörelsens scouter - NSF, Finspångs Scoutkår ( etablerad 1948) tillhörande Svenska Scoutförbundet och Svenska Missionsförbundets Ungdom Scoutverksamhet SMU.