Även kvinnor
Under den första tiden hälsades nya medlemmar välkomna vid så gott som varje möte. Diskussioner och samtal förekom ofta på mötena. Ett av de första samtalsämnena var:" Bör kvinnor intagas som medlemmar i förbundet." Man enades omedelbart och svaret blev ett enhälligt :"Ja." En kuriositet tycker vi i dag, men manssamhället var sådant så sent som bara för åttio år sedan. Heder åt " gubbarna " som var så " framme "att de accepterar den nya tiden.

Varför "Blå band"
Den 5 nov. 1891 beslutades att föreningens namn skulle ändras till Lotorps Blåbandförening, samt att den skulle ansluta sig till Sveriges Blåbandförening och fick nr: 42 i dess matrikel. I början var årsavgiften 50 öre per medlem. Inträdesavgiften var 45 öre och på denna summa skulle medl. erhålla sitt blåbandmärke. För att den nya medlemmen skulle veta varifrån urbilden till att det blå medlemsmärket skulle bäras synligt meddelades: Idén härstammar från 4:de Mosebok 15: 38 - 40 Där Herren bjöd att Israels barn skulle sätta mörkblått snöre på hörntoffsarna av sina mantlar. För att då de såg på sina kläder och iakttog hörntoffsarnas märken, de skulle tänka på alla Herrens bud och göra efter dem. osv.

Några glimtar
År 1897 hade föreningen vuxit sig så stark att den beslutade sig för att anordna en lustresa med båt till Börgöl. Denna fest blev föremål för en i detalj utarbetad plan, och blev ett uppmärksammat och märkligt inslag i den tidens ej alltför livliga nöjen. Inte mindre än 200 affischer beställdes. Samma år hade Lotorps Blåbandsförening efter vad man kan finna, sitt första ombud på Östergötlands Blåbandförbunds årsmöte i Linköping. En välskriven rapport på flera sidor finns införd i protokollboken. Här meddelas att S.B.F. hade en medlemssiffra på 85.000 fördelade på 810 föreningar. Det största distriktet var då Östergötlands med 101 föreningar och 11.278 medlemmar.

Eget standar
1898 hade styrelsen fått i uppgift att anskaffa ett standar. Efter skisser som uppgjorts beslöt man inköpa det standar som ännu finns kvar. Priset var 23:50kr. Vad kostar ett sådant i dag? Jämförelser går knappast att göra.

Bibloteket
År 1903 var ett annat märkesår, då man beslöt starta ett lånebibliotek. En fest för att få in medel för inköp av lämpliga böcker. Resultatet blev så lyckat, att biblioteket kunde starta med 31 band. Låneavgift sattes till 5 öre per bok och vecka. Till att börja med fick endast medlemmar låna böcker ur biblioteket. Snart nog kom man underfund med att gränserna måste vidgas. Man köpte nya böcker. Biblioteket öppnades för en större läsekrets och läslusten ökade. Ett trettiotal böcker inköptes årligen. Staten, Landstinget och Köpingen kom så småningom in i bilden. Det var ju en hjälp som var värdefull, särskilt ur ekonomisk synpunkt. Man hade också en belastning på grund av rapport och blankettfloran. Så att till sist blev bördan för tung för bibliotekarien och kommittén. Rörelsefriheten blev också starkt beskuren då det gällde val av böcker. Det beslöts därför vid årsmötet 2/2 1966 att undersöka möjligheten av att gå upp i Folkbiblioteket. Vid årsmötet 25/2 1967 hade biblioteksstyrelsen ett förslag färdigt. Mötet beslöt enligt detta att avveckla biblioteket, som nu uppgått i Folkbiblioteket. I biblioteket fanns vid överlåtandet 471 band. Hemlånen sista året var 423. Kassaomslutningen var kr. 303.40. Behållningen vid avvecklingen var 95 öre. Den statliga stordriften med sin blankettflora, och sina välavlönade tjänstemän hade vunnit ännu en seger över frivilligt arbete i det ideellas tjänst.

Hornmusikkår bildas
1906 bildades en hornmusikkår som verkade i några år. Den fick sin blomstringstid under C.M Larssons ledning. Vi hade god musik vid våra fester, och även utåt verkade våra musikanter. Så kom depressionen och musikanterna skingrades. Ingen glädje varar beständigt! År 1929 såldes instrumenten till Mjölby Missionsförsamling.

Åren 1921-22
Vår förening var nog på höjdpunkten i sin verksamhet åren 1921-22 . Det förstnämnda året hälsades 26 nya medlemmar, och medlemssiffran var vid årsmötet 110. Agitationsarbetet för förbundsomröstningen 1922 satte medlemmarna i arbete. Föreningen var representerad i samarbetskommitten, vilken ordnade ett tiotal möten under sommaren och hösten. Musikkåren var starkt engagerad. Tidningar och broschyrer delades ut, under juli-aug 125 ex av Blå Bandet varje vecka. Föreningen har varit ansluten till Risinge Allm. Nykterhetskommitté alltsedan dess start. Den organisationen har som bekant bytt namn, och heter nu Finspångs Nykterhetsförbund.

Inget intresse från ungdomen
Efter förbudsomröstningens negativa resultat greps många av vemodets och liknöjdhetens anda. Sedan den tiden har det varit svårt att få verkligt liv och intresse i arbetet. Inga nya krafter kommer till. Särskilt ledsamt är att ungdomen ställer sig tillsynes fullständigt likgiltig till nykterhetsrörelsen. Medlemssiffran dalar varje år varefter de gamla trogna kämparna faller undan. Det är smärtsamt att erfara att likgiltigheten för det Kristliga nykterhetsarbetet är så kompakt. Våra andliga ledare kan ju nu glädja sig åt att Blåbandarbetet ej är en black om foten. Men Herrens fråga till Kain: "Var är din broder Abel ?" och Kains svar "skall jag taga vara på min broder?" 1.Mos.4v.9 och 10. Det tycks numera ej gälla spritens ohyggligt stora offertal. Men gäller ej Herrens ord även spritens offer:"Hör, din broders blod ropar till mig från jorden"? Men vi är nog benägna att likna kaptenens attityd i Världen en gång:

Havet välte, stormen ven - Vågorna rullade asklikt grå.
En man är vräkt överbord, kapten. Jaså
Ännu kan ni rädda hans liv, kapten Jaså
Havet välte, stormen ven , Vågorna rullade asklikt grå.
Ännu kan en lina den arme nå Jaså
Vågorna rullade asklikt grå
Nu sjönk han, nu syns han ej mer kapten Jaså
Havet välte, stormen ven. Vågorna rullade asklikt grå

Många betydande namn
Vi nämna några namn som betytt mycket för vår gärning under de 80 åren. Först våra ordföranden:

A.P Österlund 3 år
Frans Andersson 7 år
Aug. Eklund 1 år
A Andersson Pastor 2 år
G Ling 5 år
O.M. Andersson 4 år
David Nilsson 11 år
Thure Lundgren 5 år
Harald Johansson 30 år
Edvin Karlsson 2 år
Folke Davidsson 5 år
Davidsson 2 år
Karl Andersson 3 år

Av kassörer har vi två namn som vi särskilt vill nämna ,nämligen Albert Andersson som i 24 år i följd var kassör och slutade 1937 som hedersledamot. Hans efterträdare blev Bertil Dynemark som innehaft kassörsysslan i 28 år och fortfarande sköter finansministersysslan med den äran. Vi hylla även honom. Sekreterarsysslan har skötts av flera under årens lopp. Den som längst härdade ut är sotare Karl Andersson, som i 14 år präntat protokoll.

Nurvarande styrelse
Den nuvarande styrelsens sammansättning är: Ordf: Harald Johansson v. Ordf o skreterare Thure Lundgren, v.sekr. Greta Wisell, kassör Bertil Dynemark.

Större möten
Vi ha haft Östgöta distriktets halvårsmöten förlagda här vid några tillfällen, och då haft förnämliga talare. Ö.B.N har även haft möten här. Bland talare som besökt oss, och berikat de offentliga mötena orkar nämnas Baron Joseph Hermelin, redaktör A.J.Berg. Allas vår A. Johansson Varn Bergman, Jonsson, riksdagsman Björnberg, Matilda Persson, redaktör Elof Ljunggren, generalsekr. Helmer Eriksson, kyrkoherde Cederlund, Seth Lindgren, Gösta Rimmerfors, G Stehleg, pastor Brolin, generalsekr. Ernst Eriksson Folke Nordangård mfl.

Barnkollonin - en hjärtefråga
Östgöta Blåbandisternas Barnkolloniverksamhet har alltid legat oss varmt om hjärtat, alltsedan starten. Vi ha bidragit med årliga bidrag i form av kontanter och med gåvor till utrustningen, samt deltagit i arbetet därute vid Brantehäll och nu under senare åren vid Ekdalen.

Hoppet vår framtid
Vi skulle kunna plocka fram flera minnesbilder från de åttio åren. Men vi avslutar med att tacka alla de som under årens lopp tagit del i arbetet. Vi minns med tacksamhet alla de som nu vila sig från gärningen och som slipper gripas av det vemod och pessimism som bemäktigar sig oss som nu leva, och som ser det förfall som griper allt fler offer. Men ska vi resignera? Vi hoppas att det gamla ordstävet gäller än:" När nöden är som störst, är hjälpen som närmast". Ur försumpningen, som håller på att dra ner vår ungdom, Kan dra till storms mot förförarna, antingen det är statliga, enskilda eller profitmakare. Vårt svenska folk kanske kan vakna upp.

Referenser
Tidningartiklar, medlemsbok, stadgar, lokal historia,
personliga berättelser,video film etc.